Beskrivning av olika virus
Minns någon fortfarande systemvirus som överfördes via diskett? Dagens skadliga kod behöver inte längre något fysiskt medium för att spridas – ibland behövs bara en Internetanslutning för att bli smittad. Sedan det första viruset skapades i ett laboratorium 1980 så har virusen utvecklats enormt. De agerar numera självständigt och skickar sig själva via e-post till nya offer, eller utnyttjar säkerhetsluckor i programvaror. De fungerar nu på alltmer olika sätt och det är ibland svårt att avgöra vilken familj de tillhör eftersom de kan ha flera olika metoder att spridas på. Här är några förklaringar till de olika typerna av virus som nu cirkulerar, så att du kan få en bättre uppfattning om hur du kan skydda dig.
Beskrivning efter beskaffenhet: Maskar, trojaner, logiska bomber
Bland de vanligaste av de aktuella virusen är maskar som kan agera självständigt för att spridas över Internet. Eftersom de ofta har en egen SMTP-motor så kan de skicka sig själva till alla i offrets adressbok, eller spridas via e-post, snabbmeddelanden eller fildelningsnätverk. Vissa cirkulerar t.o.m. fritt på Internet och letar efter nya offer att smitta genom att utnyttja säkerhetsluckor i programvaror.
Fast de fungerar annorlunda än traditionella virus så anses fortfarande trojaner vara medlemmar i virusfamiljen. Detta trots att de ofta behöver ett annat program att gömma sig i. De öppnar vanligen upp hål i säkerhetssystem så att skadlig kod kan installera sig eller så att en hackare kan fjärrstyra datorn.
Logiska bomber är virus som aktiveras på ett visst datum genom att en hackare fjärrstyr dem. Det finns även residenta virus som ligger kvar i datorns minne och smittar alla körbara filer som startas. Icke-residenta virus nöjer sig med att smitta aktiva program när de körs.
Beskrivning efter spridningsmetod
Även om de nästan inte cirkulerar längre så orsakade systemvirus förödelse på disketternas tid genom att smitta datorernas partitionssektioner och startsektioner. Programvirus riktar in sig på ett eller flera mer specifika program. Makrovirus attackerar makrofunktionerna på vanliga kontorsprogram som Word eller Excel. Skriptvirus använder funktionerna i programmen VBScript och JavaScript för att infiltrera sina offers datorer. Vad beträffar massutskicksvirusså är det virus som automatiskt e-postar sig själva till de adresser de hittar i offrets dator.
Beskrivning efter form
Antivirusutgivare måste namnge varianterna av en skadlig kod från A till Z på grund av muterade virus. Detta är versioner av virus som modifierats av hackare så att deras beteende eller signatur inte går att känna igen. På det sättet hoppas de kunna attackera nya offer under den tid det tar för antivirusutgivarna att inkludera signaturen för de nya varianterna i sina databaser. Vissa virusskapare har drivit denna metod ännu längre genom att skapa polymorfiska virus som ständigt krypterar sin signatur – genom att ändra form blir de svårare att upptäcka. Och sist, men inte minst, finns retrovirus som förändrar antivirusdatabaser så att de blir oanvändbara.





